När jag gick sista året i yrkesskolan så bodde Robin redan i Vasa. Han kom "hem" nästan varje helg men ibland så tog jag bussen till Vasa och spenderade helgen där och varje gång jag for hem igen med bussen så fällde jag en tår eller två. Det gjorde så ont att lämna honom fastän det bara var för några dagar. Är så tacksam över att vi får vara med varandra varje dag nu! Och fastän han jobbar på ett jobb som brukar kunna kräva resor så har han inte behövt resa ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar