lördag 13 april 2013
En liten myra
En sockermyra kröp på Wilmas ben imorse. Jag må vara uppvuxen på landet, har inga problem med att kalvar suger på mina fingrar eller att klappa korna, men när det kommer till småkryp så rör jag dem inte om det inte är riktigt nödvändigt. Vilket det då var när en liten sockermyra försökte äta upp min söta flicka så då tog mammakrafterna över och jag mosade myran med mina bara händer(ett finger). Tänk vad man gör för sina barn;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du skulle istället ha visat gott exempel och burit ut myran i stället för att döda den i barnets åsyn
SvaraRaderaDe har många många tusentals myror som kommer in varje vår. Går inte att föra ut dem alla! Theodor gick omkring och stampade på dem.
RaderaHe e räät ti vis mänskans position i djurriket, så it e lämnar oklart för båånen :D
SvaraRaderaTill Anonym.
SvaraRaderaTå båånä blir tillräcklit gambel ska di vara mä på jakt! Så di siir hur e gaar till!
Sånt e livet. Inte viftar man bort myggor heller för de kommer bara tillbaka.
SvaraRaderaNog dödar vi småkryp också :) skulle vi ha nyttodjur typ höns, lamm, skulle vi eventuellt slakta större djur också. Jag tycker det är viktigt för barnen att förstå varifrån maten kommer som hamnar på tallriken! Och att respektera den förståss! Att fiska, rensa fisk och tillreda den gör vi ju också tillsammans med barnen. Mat e ju en förutsättning för våra liv! Att inte döda småkryp framför barnen tycker jag e bara töntigt..
SvaraRaderaähhh, vi e nog medel töntiga vi då :)) Små myror sku ja nog döda om di sku stör mig men spindlar brukar vi antingen strunta i eller släppa ut ;) Spindlar och myror e ju nog också nyttodjur, de håller bort ormarna visst!?
SvaraRaderaSpindlar för vi faktiskt nog ut:)
Radera