5:30 pep första alarmet i morse. Snoozade några gånger innan jag steg upp och åt frukost. Jag fungerar inte utan frukost längre. Blivit vuxen kanske? Naya vaknade också så jag åt min frukost i sängen med henne bredvid. Mysigare start på dagen finns inte! Sen blev det lite brått iväg som vanligt. Släppte av Robin på hans jobb (så skönt att han jobbar här nära nu så vi kan dela på bilen!) och förde Naya till hennes avdelning till lite före sju innan jag gick vidare till min avdelning. Jobbar på som vanligt till kvart före elva då jag ringer och kollar hur det går för de hemmavarande barnen samt instruerar om dagens lunch (gårdagens rester att värma i mikron). Jobbar vidare till 13 och då hämtar jag Naya och kör hem. Hjälper barnen med hemuppgifter som blivit ogjorda, äter mellanmål, byter en bajsblöja och bakar en sockerkaka till fredagskaffet. Nu ska jag snart hoppa i bilen och hämta Robin från hans jobb innan jag sätter igång med middagen. Efteråt ska jag försöka få med familjen på en promenad nu när det äntligen slutat snöa. Vräkte ner något otroligt idag på förmiddagen.
Mellan varven läser jag nyheter, lite halvt engagerad bara. Så trött på den här krisen nu och den förutspås bli lång, åtminstone här i Finland. Tycker synd om barnen som inte får normal skolgång, tycker synd om lärarna som hamnar att jobba på ett helt annat sätt och sen alla som påverkas av den här krisen ekonomiskt! Men det här kommer också att passera och oftast håller jag humöret uppe. Är bara ibland som man inser vidden av spektaklet och känner sig så hopplöst liten. Får vara tacksam över att det inte går någon nöd på oss. Vardagen fungerar och vi orkar. Dessutom hör vi inte till några riskgrupper och vi träffar inga människor förutom kollegor och Naya sina dagiskompisar, så det känns som att vi drar vårt strå till stacken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar