Gravid under Corona

Känner att gravid kanske inte är det optimala tillståndet under pågående pandemi, men innan viruset ens hittat sitt första offer så hade vi ett plus på stickan så det behövde vi inte ta i beaktande. Nu är det som det är och man får göra det bästa av situationen. Rent konkret har jag inte drabbats så mycket av restriktionerna, men 20 veckors ultra fick man inte ha med någon till så dit var jag själv. En droppe i havet jämfört med vad andra hamnat att offra. 

Lite nervös inför hösten är jag dock. Om alla restriktioner håller i sig ända till augusti så blir det spännande att se hur det går med förlossning och bb-tiden. Som läget är nu får man ha med sig en frisk person i förlossningssalen, men ingen annanstans. Det innebär alltså att man när man kommer in till förlossningen för undersökning måste vara där själv tills man får komma till en förlossningssal. Samma sak om man blir igångsatt så får stödpersonen inte vara med innan man har såpass aktivt värkarbete att man får komma till förlossningssal. Vid snitt får man inte heller ha med någon. Och sen när man flyttas över till bb är det "tack och hej" till stödpersonen och så ses man nästa gång när man åker hem från bb. Förstår såklart varför de har dessa restriktioner men det känns ganska ledsamt att behöva vara ensam (även om man inte är helt ensam för personalen finns ju där för en). 

Hur jag ska klara mig borta från Naya flera dagar är väl största dilemmat. Och hur man gör med barnvakt om man ännu då inte får träffa folk? Som tur är så är det inte första barnet för vår del så vi vet lite vad vi har att vänta. Borde gå ganska snabbt och förhoppningsvis kommer det igång av sig själv. Känns jättekonstigt att prata förlossning redan nu, men med tanke på omständigheterna så känns det ändå relevant att mentalt lite förbereda sig på hur situationen kan se ut då. 

Jag har ca 2,5 månader kvar i jobb innan min mammaledighet börjar. Som det ser ut nu hör gravida inte till riskgrupp, men FPA har uttalat sig att man kan ha rätt till särskild moderskapspenning på grund av viruset om man jobbar t.ex. inom småbarnspedagogik vilket jag gör. Jag känner mig inte nervös för min egen skull, eftersom jag är grundfrisk, men har många omkring mig (på säkert avstånd i dessa tider) som knappast skulle ha det riktigt lätt om de blev sjuka. Så mest rädd att smitta ner t.ex. personal inom sjukvården. Tillsvidare jobbar jag på avvaktar hur det utvecklas här omkring. Hittills bara 13 fall bekräftade inom vårt sjukvårdsdistrikt så ännu har det inte riktigt fått fotfäste här (men det kommer antagligen att ske så småningom). Man lever nog en dag i taget i dessa tider, och när det här är över och allt återgår till det normala så förtjänar alla föräldrar till skolbarn en medalj, för att hålla hemmaskola samtidigt som man jonglerar med jobb är inget man gör med en klackspark! 

Nu väntar förberedelser inför morgondagens hemmaskola/Wilgotunderhållning/dagis/jobb. Barnen ska börja ha videomöten nu så måste få tekniken att fungera så bra att de själva får igång allt, för de är ensamma hemma den tiden på dygnet som det ska ske. De får nog vara duktigare än de skulle behöva nu, barnen...