Okej...

Jag erkänner. Det var inte så svårt och hemskt att kommunicera på finska som jag hade föreställt mig. En liten självförtroendehöjare;) En fog i köket är nu utbytt och elementet är borttaget för reparation. Jag har en paj i ugnen så snart ska vi äta. Halsen är ännu åt skogen. Men lite mat ska jag väl få i mig ändå:)

Snögubbe

Idag har vi byggt en snögubbe:) Så härligt vårigt väder!! Wilma sov ganska länge efter det. Och idag gick hon fyra steg! Duktigt:) Jag har gjort oändligt mycket makaronilåda.

Theodor gör allt han inte får just nu så jag väntar bara på att min andra hälft ska komma hem så jag får lite avlastning.

Men före det kommer vår finska hyresvärd hit och greja i köket. Och mina finskakunskaper, eller brist på, kommer att göra sig påmind. Hatar att prata finska. Ibland.

Hur är det med mig då?

Jo det ska jag berätta. Halsen är inte okej. Slem i halsen och så gör det ont. Lite snuvigare är jag också. Men ingen huvudvärk eller feber i alla fall. Kanske det bara blir bättre nu för jag ska vara frisk i helgen! Åtminstone så frisk att jag kan fara norrut. Skulle helst inte se riktigt slaskig ut på familjefotograferingen. På tal om det så måste jag tvätta kläder som ungarna ska ha och komma på vad jag ska ha på mig! Det står stilla i huvudet kan jag lova.

Vi stannade hemma istället för att besöka öppet dagis idag. Så sjuk känner jag mig. Nu måste jag nog ta i tu med kläderna...

Theodors bokstav

Så duktig! Första gången han skriver en bokstav:)

Vill inte!

Nej. Inte. Nu.
Jag har ont i halsen. Sådär diffust ont som gör att allt smakar konstigt. Vill verkligen absolut inte bli sjuk nu! Det är ju öppet hus i helgen som jag inte slapp på för att det var -30. Säg inte att en förkylning förstör årets utflykt dit! Det är ju en av de händelser jag ser mycket fram emot varje år. Vill inte bli sjuk. Tänker inte bli sjuk! (och nu får vi säkery maginfluensa allihopa ikväll)

Det här vädret är lite knasigt. För två år sedan flyttade vi och det var plusgrader. För ett år sedan var jag till mödrapoli på ultra för att se hur stor Wilma var och jag fick gå in till stan från sjukhuset i -30 grader för att bilen strejkade. Och i år är det plusgrader igen.

Eller inte?

Syjunta eller inte.
Syjunta eller inte.
Syjunta eller inte...

Kan inte bestämma mig! Det är såklart alltid trevligt på syjuntan men idag hänger mitt huvud inte med. Skulle vara ganska skönt med en kväll hemma också. Men jag vet inte... Nå, har ännu ca 1,5h på mig att bestämma mig. Stora bekymmer;)

Just nu

Wilma somnar ute, Theodor och jag har byggt ett fint garage och jag har lite huvudvärk. Varje gång jag får huvudvärk börjar jag tänka på när jag föll och slog huvudet för snart ett år sedan, hur rädd jag var att jag skulle ha fått en hjärnblödning ännu veckor efter smällen. Usch, skönt att det gått så lång tid sen det nu. Vill för inget i världen uppleva det igen.

Liti dåålit

Som Theodor skulle uttrycka det. Jag syftar alltså på mitt bloggande. Det är en vecka sen jag startade datorn. EN VECKA! Jag har varken tid eller ork till det. Hela kvällen går åt när man startar åbäket och såklart fastnar framför den. Mycket smidigare att surfa från telefonen! Jag trodde på något sätt att det skulle bli ett år med mycket bloggmotivation men det är som att jag på något sätt lite vuxit ifrån det här fastän jag inte vill. Men kanske motivationen kommer tillbaka nån gång. Eller så blir det halvdåliga uppdateringar då och då. Förut var bloggen faktiskt en del av mig och nu har det blivit en bisyssla som lätt glöms bort. Vi får se vart det bär.

Men här kommer i alla fall lite bilder.

Theodor hjälper pappa att skruva isär elektronik.

 Och Wilma har de snyggaste byxorna och skorna, ever.Punkt.

Dagen

Först var vi på Små&Stora, sen via butiken till ungarnad kusin. Lekte där och sen gick vi hem. Theodor och matkassen i pulkan. Theodors fötter i marken utanför pulkan. Jösses så tungt det var! Sen lekte han ensam på gården en stund, utan vantar, och tyckte inte alls att det var kallt om händerna. Nä nä...
Råkade skicka ett mail innehållande orden "älskar dej" åt en Blingo återförsäljare. Dagens pinsamma!

Nu ska jag snart börja på med gris innerfilén.

Så hemskt!

Ingen har väl missat att en nattklubb i Brasilien brann ner inatt tillsammans med över 200 människor. Fick höra på radio att de inte släppt ut människor för att de först måste betala vad de köpt under kvällen! Och att nödutgången var låst. Jag blir så otroligt ledsen och arg! Att så många ska behöva sätta livet till för att pengar inte ska gå förlorade. Sånt här gör mig alldeles illamående och mörkrädd! Usch. Sänder en tanke till alla anhöriga.