Hade ganska mycket förvärkar till och från de sista dagarna innan BF. Jag och Robin blev lite förkylda och testades för Covid-19 några dagar innan BF. Negativt som tur var! På BF, 23 augusti, hade jag lite starkare förvärkar och kände att det nog kunde vara på gång. Körde Theodor till fotboll och så åkte vi och storhandlade för den kommande vecka. Ville ha det gjort innan det riktigt drog igång. Hann tillbaka till sista fotbollsmatchen och satt på läktaren och hejade. Förvärkarna började kännas lite mer och jag hittade panadol i handväskan som jag svalde ner utan vatten. När vi kom hem igen hade våra vänner, som gift sig helgen innan, kommit till oss på en kaffekopp. Riktigt trevlig stund! Mina förvärkar kom oregelbundet men det kändes nog att det här var på gång på riktigt, speciellt när slemproppen också lossnade under dagen. Robin kollade med sin mamma vad hon hade för jobb de kommande dagarna och vi sa att vi hör av oss mot natten sen hur det verkar utveckla sig. 10 minuter mellan förvärkarna/värkarna under dagen men sen när jag la mig ner 21 tiden lugnade de ner sig. Vi meddelade Robins mamma att hon inte behöver komma hit för säkerhets skull, utan vi ringer under natten om det skulle dra igång. Jag somnade ca 23, vaknade av en värk en timme senare, sov en timme till och vaknade av en värk. Sen kom de med 8 minuters mellanrum. Äntligen är det igång, tänkte jag. Försökte vila mellan värkarna, åt Panadol och sov 45minuter men vaknade av värkar var åttonde minut. Klockan fyra kunde jag inte ligga ner genom värkarna mera utan steg upp och satt på pilatesbollen/hängde i hängmattan som vi hade i kökstaket. 3-5 minuter mellan värkarna och då väckte jag Robin. Han ringde hit sin mamma och jag fixade det sista till BB-väskan. När svärmor kom in i huset runt 5 så lugnade allt ner sig.
Kändes som att jag lurat alla inblandade. Klockan 6 tog Robin fram sin jobbdator och började jobba hemifrån. Jag ställde barnen iväg till skolan och förberedde mig på att åka till rådgivningen, för jag hade inbokat besök dit klockan 9. Vågade inte köra själv om värkarna skulle återvända så Robin kom med. Allt bra på kontrollen och hon bokade ny tid en vecka senare. Jag meddelade att jag inte kommer att komma då för det är nog igång på riktigt, om än i pausläge för tillfället. Frågade om hon kunde göra en inre undersökning, men det ville hon inte. Vi åkte hem igen och värkarna kom glest och oregelbundet hela dagen. Robins mamma åkte hem och vi körde barnen till mina föräldrar. Konstaterade att varken jag eller Robin sovit nästan alls det senaste dygnet så vi tänkte att det lönar sig att försöka sova på kvällen om det skulle dra igång sen. Dessutom skulle vår bil in på verkstad dagen efter och vi skulle låna mina föräldrars så länge. Robin körde vår bil och jag kom efter med mina föräldrars. En värk hann jag få i bilen, sen en i butiken och en på parkeringen så de verkade börja komma lite tätare! Köpte pizza åt oss som vi åt och sen sov vi. Jag sov nästan två timmar (till 19:30) men vaknade av varje värk nog. Ganska glesa men ganska starka. Kollade netflix och satt på pilatesbollen. Skickade lite med en bekant som är doula och hon tipsade om en övning där man lyfter upp magen under en värk, vilket ska hjälpa bebisens huvud att inta rätt position. Provade på det och efteråt kom värkarna faktiskt mer regelbundet, om än 8-10 minuter mellan. Från 23 kom de med lite under 10 minuter mellan. När klockan närmade sig midnatt så kände jag att jag ville åka in och kolla så hjärtljuden var bra efter så lång tid med värkar. Tänkte att jag kanske kunde få en sovdos så att jag skulle få sova ordentligt eftersom jag bara skrapat ihop enstaka timmar se senaste nästan två dygnen. Helt inställda på att åka hem igen såklart eftersom det inte var igång på riktigt än. Kom in kvart över 12. Supertrevlig personal på förlossningen! Fick ligga i CTG som såg bra ut. 8 minuter mellan värkarna, men de var väldigt milda ännu. De pratade om värkmedicin och att jag skulle få sova på BB och Robin åka hem, men så undersökte de mig och jag var 5cm öppen. Jag hade förväntat mig kanske 2-3cm så blev glatt överraskad! Buktande hinnblåsa också. De vågade inte skicka hem mig mer så vi fick ett förlossningsrum med två sängar så att vi båda kunde vila. Piggnade såklart till när vi kom dit, klockan 1. Robin hämtade in BB-väskan från bilen och vi åt lite smått. Bytte kläder, satte mig på pilatesbollen och där satt jag till 3:30 ungefär (med värmedyna på rygg och mage).
Fick ha CTG kurvan på mig när jag satt, vilket jag också hade hoppats på inför förlossningen. 5-7 minuter mellan klockan 2. 5-6 minuter mellan när jag 3:30 bestämde mig för att försöka sova i alla fall, för det var såpass lugnt med värkarna. 3:45 kommer andra värken under vilan och det knäpper till och vattnet går. 6cm öppen vid undersökningen. Får sitta i kurvan igen och allt var bra. 4:35 är värkarna igång "på riktigt" och jag går i duschen. Svårt att hitta en bekväm ställning så ger upp runt 5. 5:10 ringer vi på klockan och meddelar att värkarna blivit mycket intensivare. 7-8cm öppen och huvudet har kommit ner betydligt. Nu lades det skalpelektrod på bebis och barnmorskan föreslog att jag nu kunde testa lustgasen, vilket vi tidigare pratat om att jag kunde försöka ge en andra chans (provade den typ en värk under förlossningen med Theodor och tyckte inte om den). Jag var mån om att låta gravitationen hjälpa till och lutade mig över pilatesbollen på alla fyra på golvet med lustgasen i ena handen. Robin tryckte på nere i ryggen/höften och jag lyckades hålla mig avslappnad trots att det gjorde ont. Barnmorskan sa att man helst ska använda lustgasen 10 sammandragningar före man utvärderar den, och jag tänkte att hur fasen ska jag överleva 10 såna här värkar. Tre sammandragningar hann jag använda lustgasen och sen tryckte det på. Och det ar inget litet tryck, utan rejäla krystvärkar, lika som jag hade med Wilma och Wilgot. Upp på förlossningspallen, som vi tidigare under natten kommit överens om att prova, och Robin bakom mig så var det bara att följa med kroppen. Tryckte inte på själv egentligen utan andades bara och på första krystvärken var huvudet ute! På den andra kom hela ungen och jag fick lyfta upp henne själv. Så häftig upplevelse! 05:28 föddes hon, vår fina lilla dotter, och vi blev fembarnsföräldrar! Lika häftig känsla vare sig det är första eller femte barnet! Vi kikade att det faktiskt var en flicka och så fick jag komma upp på sängen för att moderkakan skulle ut. Med Naya ville den inte lossna riktigt, men den här gången kom den riktigt fint av sig själv efter 12 minuter. Barnmorskan visade hur moderkakan såg ut och hade fungerat, något ingen barnmorska ens frågat om vi ville se tidigare förlossningar. Bebis tog tag i bröstet efter bara några minuter. Sprack inte alls den här gången heller så ingenting behövde sys. Duschade medan de mätte och vägde henne. 3945g, 52,5cm och 36,5cm i huvudomkrets. Apgar 10/10/10. Ni kanske kan gissa er till att det här blev en riktig drömförlossning sen när den väl var igång! Var kvar på BB ett dygn innan vi hämtades av Robin och en stolt storasyster (från trapphuset på BB, för syskon fick inte hälsa på på grund avav Corona). Man kan sällan planera hur något ska bli, men den här förlossningen uppfyllde alla mina förhoppningar och lite till. Så otroligt tacksam över att ha fått gå igenom det här fem gånger! Tacksam över kroppen som orkat och som återhämtar sig riktigt bra! Tacksam över Robins stöd och vår underbara barnmorska. Hon är verkligen på rätt jobbplats!
Fun fact:
Hon föddes 25.8 kl.5:28 och vi flyttades till BB kl.8:25. (Och vår bröllopsdag är 28.5)
