Trodde att den här graviditeten skulle följa samma mönster som de tidigare, men ibland överraskas man ändå. Som idag när det var dags för FPA-papper besöket. Gnällde lite över att jag varit trött den senaste tiden, men det har varit mycket på jobbet och så allmänt slut av alla coronabiverkningar på samhället, så BM trodde att det säkert beror på det. Hb kollar de ändå alltid och jag berättade (ny BM för mig) att jag minsann aldrig legat under 120 och sist låg hb på 130 så det är knappast något konstigt där. Nåja, resultatet visade något annat. Nere på 111 så nu får jag glatt börja knapra järntabletter här. Så länge de hjälper har jag inget emot det. Jobbigt att vara trött!
Utöver det såg allt bra ut. Lite svårt att höra hjärtljuden eftersom ungen låg och sparkade mot dopplern hela tiden, men det tickade på fint runt 150 slag per minut. Magen växer och vikten rör sig sakta men säkert uppåt. Sockerbelastning står näst i gravidkalendern min. Ser inte fram emot, men vet att jag överlever det också.
Känns bra att ha kommit så långt att jag hör till förlossningen om något skulle ske, men ännu återstår ca fyra månader innan vi får träffa vår bebis. Längtar så!
Häromdagen gick jag hem från jobbet. Så härligt, vårigt väder att jag inte kunde låta bli! Köpte en god glass också på vägen hem. Dagen efter skulle jag vara lika hurtig men det slutade med rätt många sammandragningar så jag får nog ta och använda bilen när jag kan och låta bli att vara så envis...
Naya är förresten i en så rolig ålder nu! Kommer fler nya ord per dag och hon sjunger och dansar konstant. Hon börjat bli så stor, vårt troll. Idag hade hon fått tag i mitt glas med dricka medan jag var på toa. När jag kom ut stod hon med en kökshandduk i handen och torkade upp det hon hade råkat spilla på golvet. Min lilla hjälpreda :) Skorna åker också in i skohyllan och mössan i rätt korg. Hoppas det håller i sig, för hennes storasyskon är inte lika duktiga med var sak på sin plats ;) Hon kommer nog att bli en så bra storasyster!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar