Men vänta nu, bor vi inte i ett vitt hus? Jo, det är inte huset som blivit ommålat utan det här är fasaden på en helt nybyggd lägenhet. Och till den lägenheten flyttar vi om 19(!) dagar. Det väntade ni er kanske inte, om ni inte följt mig på facebook eller instragram, för där har jag redan skrivit om det, heh.
Nu packar jag, sätter ut saker till salu, beställer nya möbler och packar lite till, samtidigt som Wilma ska ha kalas i helgen och alla barn bestämt sig för att ordna avskedskalas åt sina kompisar. Bra så! Det här innebär att Theodor byter skola mitt i terminen, eller ja under sportlov så lite paus blir det där emellan. Wilma och Wilgot börjar på nytt dagis, men ännu har jag inte fått besked om vart de ska.
Hur blev det nu såhär då? Jo, jag fick ingen praktikplats i Vasa vilket skulle ha lett till att jag sitter ensam hemma hela våren och skjuter upp examen med ett halvt år. Dessutom har Robin jobbat norröver ända sen augusti så jag har mer eller mindre varit ensam med barnen och utan bil in i veckorna sen dess. Planen var att vi kanske skulle flytta i sommar, men nu i och med praktiken öppnades ögonen för att flytta tidigare. Vi letade lägenhet någon vecka och så dök det upp en som vi tog, utan att jag ens sett den. Robin skötte den delen, och bilder samt planlösning såg jag såklart före. Fick praktikplats fixad så nu borde jag faktiskt bli klar innan midsommar!
I helgen var vi till nya lägenheten och sov vår första natt på golvet (med golvvärme!). Det känns riktigt bra måste jag säga! Lägenheten är alldeles ny och riktigt snygg. Det blir lite trängre att bo där än vi bor nu, men jag ser det som en möjlighet till att rensa ut all skit man har i skåpen som ändå aldrig används. Barnen vill ännu dela rum så att de får göra det på nästa ställe också är inget problem. Vår nya lägenhet är dock ett mellansteg som inte kommer att vara i många år eftersom vi siktar på hus sen. Vi har alltså inte köpt en till lägenhet utan bor på hyra.
Vad säger barnen då? De ser positivt på flytten, likadant som jag gör. (Jag tror att man som förälder kan påverka dessa förändringar enormt genom sin egen inställning.) De ser fram emot att bo i den nya lägenheten och att bo närmare släkten och en del av deras kompisar. Såklart känner de att det är ledsamt att lämna sina kompisar här, men de har också insett att det inte är omöjligt att komma och hälsa på eftersom vi ändå inte flyttar till ett annat land, som Wilgot uttryckte det. Att få närmare till släkten innebär också ökade barnvaktsmöjligheter, vilket är ett stort plus.
Vår nuvarande lägenhet då? Den kommer ut till salu i vår. Vi ska färdigställa renoveringen i hallen ännu innan vi säljer, och känner inte att det är någon panik med det. Först flyttar vi, sen tar vi tag i det. Minst stress på det sättet när vi nu har möjlighet att ha två lägenheter på samma gång.
Det känns såklart samtidigt vemodigt att lämna Vasa bakom sig. Här har jag träffat så många underbara människor och vi trivs riktigt bra i vår fina lägenhet nu när det har blivit renoverad. Som tur är så går det ändå att komma hit och hälsa på folk även efter vi flyttat, eftersom vi inte flyttar längre än någon timme bort.
Ni förstår kanske att det är fullt upp nu med allt som ska fixas inför flytten! Robin har kört dit två lass redan och bor nu där in i veckorna. Arbetsvägen förkortades avsevärt på det här sättet. Jag har bott i Vasa i 8,5 år nu och i den här lägenheten i 4 år. Det är ganska stor del av mitt liv hittills som jag varit Vasabo, men nu är det dags att byta kapitel och ta med hela familjen som vi skapat under åren här. Det blir bra det här!
