Lång, längre, längsta bloggpausen ungefär. Vi har simmat, varit till djurpark, simmat mera, lekt i lekparker, umgåtts med ungarnas fammo och morföräldrar, njutit av solen och ätit tonvis med glass! Bloggtorkan fortsätter, hoppas att ni har en trevlig sommar!
Tre sovande barn i bil. Det är skönt det! Vi vände Wilma framåt för ett tag sen fastän jag hade tänkt ha henne bakåtvänd ännu något år, men hennes ben började domna bort och hon grät efter varje längre biltur så vi fick tänka om. Nu går det mycket bättre. Theodor har lärt sig att ta på bältet själv så det e ganska smidigt att komma iväg nu, bortsett från att Wilgot då sitter i mitten bakåtvänd så det är lite svårt att få dit honom i stolen på ett smidigt sätt. När han blir för stor för max-way stolen så får han en two-way bakom mig istället för den är rymligare. Stolarna vi har åt Theodor och Wilma är Britax adventure och de är de lättaste stolarna på marknaden och så tar de väldigt lite plats så i framtiden kommer det att rymmas tre sådana i baksätet.
Om man ändå var liten igen och lyckligt ovetande om vad som händer ute i världen...
Jag tycker att det är svårt att veta hur mycket man ska berätta åt barnen. De vet om att det krigas på andra sidan Medelhavet och att många människor kommer bort därifrån för att det inte är tryggt att bo där nu. Men såna här attacker, ska man berätta eller inte? Är det att ge onödiga mardrömmar eller att förbereda inför framtiden? Wilgot och Wilma är ändå så små att de inte behöver veta men Theodor är ändå sex år. Om ett år börjar han skola och där pratas det väl nog om nyheter och sånt. Hur gör ni med era barn? Eller hur tänker ni kring ämnet?
