Datortid

Ungarna leker för ovanlighetens skull snällt tillsammans nu, Wilgot sover och både disk och tvättmaskinen jobbar. Och jag kan sitta ner i soffan och ta det lite lugnt innan Robin kommer hem och det ska lagas mat. Det här hör till ovanligheten kan jag lova. Kan inte komma ihåg att det hänt förut faktiskt. 

Och vad har jag att skriva om då? Ingenting. 

Kan skriva att min systemkamera antagligen kommer idag och att vi ska äta nån sorts avocadopasta  som kräver en massa ingredienser som vi inte har hemma normalt. Kan skriva att vi varit till öppet dagis idag också och får lekkompisar hit imorgon eftermiddag. Rådgivning sjuhelsikes tidigt imorgon, vi som lätt sover till 10 numera. Kanske ställer tillbaka dygnet imorgon då. 

Annat på hjärtat då... Börjar känna mig riktigt okej med att lilla trean är vårt sista barn. Kommer aldrig att känna mig klar med varken att vara gravid eller föda barn, men det är inte hållbart att hålla på så varenda år ;) Och vår familjesituation känns riktigt perfekt nu. Man ska leva också, inte bara överleva. Vet att det är roligt med många syskon, men att ha två syskon är ändå en mer än de flesta har. Så ni behöver inte gå och vänta på att jag ska outa en graviditet i år fastän jag gjort det de senaste åren ;)

Näst på livslistan är väl ett nytt boende kan jag tänka mig. Inom några år. Sen när det dyker upp något passande. Sen när vi pratat med banken om lån... Skräckblandad förtjusning där! Inte att prata med banken, men att titta på hus. Men vi har inte bråttom någonstans ännu. Sen när Theodor börjar förskola vill jag nu helst bo där vi ska bo men nu är det inte så stor skillnad tror jag. Kan hända att det blir flytt till större lägenhet istället för hus. Det vet vi inte. 

Nu vaknade Wilgot så mammas datortid är över. 

Over and out.