Barnen

Wilma kallar sig själv för "Miima" nuförtiden och är riktigt pappas flicka. I magen min bor "beibei". Hon sjunger "akta dej, akta dej" i Lilla snigel sången och gör rörelser till bl.a. imse vimse spindel. Det kommer nya ord precis hela tiden och hon säger små meningar som "sitta hä". "Ljoppo" betyder Duplo och "bubbe" gubbe. "Pumpa" är strumpa och "kakka" betyder kakka eller traktor. Wilma säger "Katt" medan Theodor säger "Kisse".
Theodor pratar på för fullt hela dagarna. Han tror att han får skägg både på hakan och magen när han börjar dagklubben i höst, för då ska han bli stor. Lika stor som pappa. Men inte ännu. Först om en liten stund. Inte ännu kan för Theodor betyda om tre sekunder eller om en timme, om han säger det själv. Han uppfattar bra vad de säger på radion som står påslagen hela dagen. Han kommenterar om han hör något bekant, som idag bl.a. Åska och Corn-Flakes. Han är riktigt rolig att umgås med vår treåring:) Wilma är ofta frustrerad när man inte alltid förstår henne, men det här 1,5års trotset har börjat ge med sig! *ta i trä* De leker oftast bra men om Wilma blir arg så händer det nog att hon river eller biter. Theodor tycker inte om när Wilma skriker och då kan hon göra det bara för att retas. Kan inte vara helt lätt att vara någons lillasyster. Och inte storebror heller;) Men i det stora hela så går de bra ihop våra ungar. Theodor väntar på att bebisen ska komma ut så att han kan leka med honom. Han vet att bebisen kommet sen när han börjat i dagklubb så det har inte varit några "när kommer bebisen" frågor. Och dagklubben vet han att börjar efter pappas semester.

Nu blir det mellanmålsdags.