Den dagen

Då kom den här dagen då jag egentligen skulle ha fått mina byggnadsingenjör-examenspapper. Dagen då mina forna klasskamrater postar bilder på examensrosor på facebook. Och jag, med 95% mindre studiepoäng än dem, sitter här hemma och är överlycklig över att vi vann budet på en syskonvagn*. Ett helt annat liv än för snart fyra år sedan då jag påbörjade mina ingenjörsstudier och insåg att nej, det här var inget för mig. Men ändå känns det ibland som att alla andra hunnit så långt som redan har studierna klara och jag vet inte ens vad jag vill bli när jag blir "stor". Känns som att det har varit lättare att bära och ta hand om två barn än vad det är att studera. Jag har ju fritid i princip hela tiden, har bara skojiga saker inplanerade, får välja precis vad vi gör av tiden. Det är ju hur skönt och lätt aom helst när jag jämför med att sitta i skolbänken, ha en massa prov och inlämningsuppgifter i flera år! Så ser det ut från mitt perspektiv. Jag har det lätt och bra ställt men känner mig ganska lat för att jag tagit den här enkla vägen att vara hemma med barnen istället för att jobba eller studera...

*vi hade det enda budet fram tills att två minuter återstod och då kom en till in. Sen priskrig med 5€ höjning/bud och vi kom upp till det vi som mest ville betala. Började fundera på om vi borde fortsätta sen ännu för vagnen var värd ganska mycket. Men så långt behövde vi inte gå för vi vann! Och för att göra det hela ännu mer spännande så började datorn krångla när vi skulle lägga sista budet. Och helt sammandragningsfritt var det inte;) Men nu har vi snart en syskonvagn!:)