Snart är januari slut!

Oj så tiden flyger iväg nu, och oj oj så mycket det finns att göra! Hemtenten blev klar till sist och nu är det fullt ös med examensarbetet. Har just suttit och skrivit ner ungefär en timme intervjuer till pappers. Tog sin tid, men nu är det gjort och då återstår det att försöka analysera och skriva ner resultatet i examensarbetet. Hade ett av de sista handledningstillfällen gällande examensarbetet idag så det känns faktiskt som att det börjar bli klart snart. Fick info om praktiken också så nu har jag mer kött på benen gällande det. Två föreläsningar har jag denna vecka och två till senare under våren men annars börjar tiden i skolan vara klar! Tänk det... Praktikplatsen är så gott som fixad också så jag borde faktiskt få mina papper i juni. Spännande! 

I helgen besökte vi HopLop för första gången. Barnen har tjatat om det så länge så nu slog vi till. Svindyrt enligt mig, men någon gång kan man nu unna barnen det ;) Föredrar nog mindre kedjor när det gäller lekland måste jag säga. Röstade i presidentvalte också, såklart. Kom fram till att jag röstat i alla val jag fått rösta i förutom de kyrkliga. Känns bra att kunna påverka något, även om en röst inte är så hög. 

Snart är februari här och det lär bli en annorlunda månad, men mer om det sen :) Nu kallar hushållet på mig här innan barnen ska hämtas. 

Den tredje visdomstanden

För snart tre veckor sen åkte den ut, den tredje visdomstanden (den fjärde ska inte dras ut som det ser ut nu). Komplicerad operation och eventuellt skulle jag ha fått en nervskada (men något sånt har jag tack och lov inte märkt av!). Var så svullen att det såg ut som att jag hade en tennisboll i kinden efteråt. Alla frågade om jag hade kompresser i munnen när kinden såg så svullen ut, men nej. Det var bara svullet. Några dagar senare blev kinden blå. Stort blåmärke. Såg ut som att jag hade blivit slagen på käften riktigt hårt. Sen började både smärtan och svullnaden avta, tills nu för några dagar sen när de började göra mer ont igen. Kan bara öppna munnen lite och är svullen igen. Och så smakar det vidrigt i munnen. Antibiotikakur igen då och får hoppas på det bästa. Hela den här visdomstandsresan har varit väldigt påfrestande och nu när jag äntligen trodde att jag hade det över så blir det infekterat. Nästan så jag får mixa maten för det är just och just att makaroner på en gaffel ryms in. Inte roligt alls.

Men jag kan lunga er andra som ännu har en visdomständer kvar med att mina låg ner och blev inflammerade nu som då vilket gjorde att de måste opereras bort. Om visdomständerna inte ger problem behöver man inte ta bort dem och om de vuxit upp så är det lätt som en plätt att dra ut dem. Mina båda i nedre käken behövdes borras ut genom tandbenet samtidigt som nerven låg tokigt så det blev en massa krångel med det. Bara allt skulle läka fint nu så skulle jag vara riktigt glad och nöjd! 

Om jag hittade min studiemotivation så skulle jag också bli tacksam! Får nog släpa iväg mig till biblioteket imorgon för att få något alls gjort har jag på känn. Där kan man i alla fall inte börja diska, tvätta kläder, städa, sortera bland papper och en massa annat prokrastinerande. Biblioteket imorgon får det bli!

Snörikt

Alltså vilken vinter vi har! Har inte varit med om så här mycket snö på många år, och då är det bara januari ännu. Får se hur det slutar, men noterade att det förutspåtts plusgrader den kommande veckan... Det vill vi inte ha. Borde ta en tur i skidspåret här någon kväll med barnen igen, men det går åt en hel kväll till det. Sist var vi nästan två timmar i spåret, och då skidade vi 2,5 km ungefär. Fyraåringen är inte riktigt lika snabb som sina syskon om man säger så ;) Vi borde skrinna någon kväll den här veckan också. Förra gången vi skrinnade häll jag på att frysa fingrarna av mig efter att ha knutit tre par skridskor + ett par till på en pojke som behövde hjälp. Inte roligt att vara utan handskar när minusgraderna sjunker till tvåsiffrigt... Vi bor nära rinken som tur är så det är inte så omständigt att ta sig dit. 

Just nu prokrastinerar jag. Borde egentligen skriva på hemtenten för fullt, vilket jag ska göra nu bara jag får en kopp té kokat åt mig. Ska bli klar med den den här veckan! Examensarbetet går det snabbare framåt med. Har gjort 4/6 intervjuer och imorgon är det dags för de sista två. Sen gäller det "bara" att skriva ner intervjuerna, analysera dem och få ihop det till ca 20 sidor text. Puh! Men sen, gott folk, börjar det vara klart med större uppgifter för min del. Personlighetsutvecklings kursen kvar och praktiken. Det tar sig! Måste bara få den där praktikplatsen fixad, men det är en del annat som ska fixas före jag kan fixa det så får vänta lite ännu. Ska ut på praktik först i mars så det är ingen stor panik ännu inte. Men nu var det alltså den där hemtenten som kallar. Skulle egentligen göra den under jullovet, haha... Börjar bli lite smått skoltrött nu efter 2,5 intensiva år ;)

Tre år sen

Idag påminde Facebook mig om att det är tre år sen jag la upp den här bilden. Bilden är tagen första dagklubbsdagen för Wilma. Tänk så annorlunda det var för bara tre år sen. Då var jag hemmamamma på heltid med tre små. Ingen gick i dagis eller förskola och jag hade inte börjat studera annat än några kurser på distans (som jag sen fått till godo i mina studier, men med facit i hand hade jag gott och väl kunnat strunta i att ta dem eftersom jag ändå gått så många extra kurser så studiepoängen hade räckt till i alla fall). Våren för tre år sen hade Theodor och Wilma dagklubb på olika dagar, men sammanlagt alla dagar i veckan. Vi besökte öppet dagis ganska ofta också. Nu har jag förhoppningsvis bara månader kvar av mina studier (om jag får någon praktikplats, visade sig vara svårare än jag hade tänkt så måste tänka ut lite alternativa lösningar till det problemet), och då för tre år sedan hade skolan inte ens börjat. Mina klasskompisar hade inte ens sökt in till utbildningen då och jag hade blivit antagen sommaren innan men sköt upp starten med ett år. Tänk vad mycket man hinner med på tre år! Och den här lilla fröken, som inte ens var tre år på bilden, ska anmälas till förskola riktigt snart! Hjälp! 

Here we go again!

Så var vårterminen påbörjad! Började dagen med att ta svalgprov. Har haft ont i halsen ett tag så tänkte att det är bäst att kolla upp innan jag ska operera ut en visdomstand på fredag. Barnen är i skola och på dagis och jag har försökt få koll på var jag ligger med skolfrågor. Lite framåt på hemtenten men annars känns det inte som att jag fått så mycket uträttat. Eller jag har väl fått saker uträttade, men det är främst hushållssysslor. Det enda negativa med att jobba hemifrån. Imorgon sticker jag iväg till biblioteket så förhoppningsvis kommer vi oss en bit framåt igen på examensarbetet som legat på is under jullovet. Vårt oförskämt långa jullov. Så skönt! 

Nu börjar rumban med vintersporter igen en gång. Wilgot ska skida redan imorgon, men som tur är så har han syskon att ärva saker av så det fixar sig med skidskor. Gäller bara att komma ihåg att ta med skidorna då! Nu ska jag så småningom traska efter barnen. Det har snöat mycket! Tror inte att jag sett så stora snöhögar vid skolan förut så det är några år sen vi hade en så här snörik vinter. Roligt! Men nu kan det pausa lite så man inte måste skotta så mycket ;)

Året 2017

Gott nytt år på er alla läsare! Jag är nyss hemkommen från Umeå dit jag och Robin var på en miniweekend. Vi kom hem inatt så tolvslagen (både finska och svenska) firades ombord på Wasaline. Träffade både min nuvarande klasskamrat och en som gick på samma klass som mig när jag gick i tekniska. Riktigt rolig kväll/natt ända tills vi kom i land och jag insåg att jag gjort det stora misstaget att tro att det går att få tag i en taxi på nyårsnatten... Nå, hörde att någon annan hade bokat en taxi men att den ändå inte dök upp! Stod en timme och väntade samtidigt som vi försökte ringa taxi-centralen, men inget svar så vi började gå. Med en tung resväska på snöiga vägar. Inte direkt roligt, men efter en liten stund möte vi en taxi som visserligen var upptagen men han stannade och sa att han hämtar oss om fem minuter. Halleluja-moment! Kom hem nån gång efter tre inatt, stelfrusna, så det blev en stund i bastun innan vi la oss. Sov halva dagen idag, hehe. 

Men nu var det faktiskt inte Umeå jag hade tänkt berätta om utan förra året! 

I januari började jag min praktik på ett daghem. Jag anmälde också Theodor till skolan och så ordnade vi en babyshower åt min fina svägerska. 

I februari fyllde Wilma år och vi ordnade både barnkalas och släktkalas. Vi skidade och skrinnade en hel del också, och så skaffade jag min första tatuering. Jag tog också en extra kurs under en helg, bara för att. 

I mars hade vi fint vinterväder ett tag och vardagen rullade på för oss med praktik, dagis, förskola och jobb. Höjdpunkten under denna månad var nog att min bror blev pappa åt en pytteliten tös, och jag blev då faster för första gången. 

I april firade vi påsk och jag började den mest intensiva studieperioden efter att praktiken tog slut. Min farfar låg på sjukhus en hel del under våren efter en olycka under en storm i mars, och han fick påskhäxbesök av våra barn.

I maj hade jag också fullt upp med skolan och den månaden gick så snabbt att jag knappt kommer ihåg något från den. Vi firade vappen i Stockholm och på båten tillbaka till Åbo med våra goda vänner efter att ha hälsat på en annan vän som flyttade till Stockholm under våren. Första maj körde vi hem från Åbo med studentmössan på. 

I juni fyllde Theodor sju år och hela familjen fick sommarlov eftersom Robin jobbade som lärare under förra läsåret. Min syster blev klädsömmare, vi åkte på semesterresa till Helsingfors, min mamma fyllde 50, jag och Robin blev faddrar åt min brorsdotter, vi firade midsommar med goda vänner och så fick vi vår kattunge, Ludwig.

I juli ordnade vi möhippa åt min barndomsvän i Jakobstad och spenderade mycket tid norröver.

I augusti var vi på ett helt sagolikt bröllop! En av de bästa kvällarna under året. Och sen började vardagen med att Theodor började skolan, Robin började på sitt nya jobb och Wilma och Wilgot började dagis.

I september drog min skola igång igen och examensarbetet började ta form. Wilgot fyllde fyra år och jag var på 11års klassträff med högstadiet.

 I oktober renoverade jag vårt nya sovrum under några intensiva dagar när barnen hade höstlov och var borta hela veckan medan jag hade skola dagtid. Vi fick också en lillasyster till Ludwig, Liliana. Jag besökte också Umeå för första gången tillsammans med syjuntan. Och vi hade vår utställning Från får till tröja, som bland annat uppmärksammades i Strömsö i december. Fick äntligen mina visdomständer bortopererade efter att ha väntat sen mars! 

November flög förbi med skolarbete och examensarbete, och så var jag och barnen till Helsingfors och Åbo tillsammans med mina föräldrar och min lillebror. Och så firade jag och Robin 10 år tillsammans! Skaffade också en till tatuering under november.

I december gick mycket tid åt till skolarbete och så tog jag en extra kurs som jag egentligen inte behövde men kände att var användbar gällande examensarbetet.  Jag fyllde år och ordnade kalas åt vännerna som vanligt. Julfester och Finlands självständighetsfester avlöste varandra i snabb takt och vips så var höstterminen slut och vi fick jullov! Jullovet spenderades norröver med släkten och så stack jag och Robin till Umeå och avslutade året där.

Jag hade som nyårslöfte att inte köpa nya kläder under året, något som jag nästan höll. När vi for till Umeå så passade jag på att fynda lite på rean, och det var ändå bara två dagar kvar av året. Med tanke på att jag inte köpte några kläder under årets sista dagar år 2016 så var jag ett år utan att köpa ett enda nytt plagg åt mig, förutom från loppisar. Väldigt nöjd över prestationen! Det enda plagget som jag behöver är nya underkläder men annars klarar jag mig fint på det jag har. Gott åt miljön och plånboken! 

Att inte ta på mig för mycket har jag inte klarat av märker jag nu i efterhand. Extra kurser och en massa program. Men det kunde ha varit ännu värre. 

Året har haft både berg och dalar som alltid, men överlag känner jag stor tacksamhet över året som gått. Att min farfar överlevde olyckan och klarar av att bo hemma är ett mirakel! Robins nya jobb ligger ganska långt borta vilket gjort att jag varit ensam med barnen mycket, men det har fungerat det också även om det än väldigt intensivt. Året har varit fyllt med kärlek, och det är ändå det viktigaste här i livet. 

År 2018 ska jag bli klar med mina studier och så är målet att vi ska få en vardag tillsammans, hela familjen. Det blir med andra ord förändringarnas år känner jag på mig och jag ser fram emot det! 

Hoppas att ni alla får ett riktigt kärleksfyllt år! Det känns alltid så bra med ett helt nytt år att samla på sig goda minnen.